| Subject: Katastrofövning |
Author:
Johan
[Edit]
|
Date Posted: 01:41:36 08/20/07 Mon
Jisses, vilken helg!
Jag har varit på "katastrofövning" på Räddningsverkets skola i Skövde i helgen.. och gissa om jag är mör?!!
På fredagen när vi anlände så var det direkt in i ett klassrum efter upprop och rumstildelning. Krishantering var ämnet. Efter en macka och kaffe trillade jag trött i sängen och somnade utan några problem.
Upp klockan 6.00 på lördagsmorgonen och frukost klockan 7.00 för att vara ute på övningsfältet klockan 8.00. Förmiddagen ägnades åt LABCDE utbildning och en timme drygt om nedkylning och förfrysningsskador. Det måste erkännas att det var ganska många som gäspade efter 4 timmar i "skolbänken"
 .
Efter lunch blev vi indelade i grupper om 5 personer. Var grupp tilldelades 2 bårar, en sjukvårdväska och alla i gruppen fick var sin skyddsmask, därefter bar det av ut på momentövningarna! Äntligen det man väntat på.
Så snygg man blir i skyddsmask och klätterhjälm!
Första momentet var en villa som var rökfylld och det fanns, enligt uppgift, två personer kvar i huset. Vi bestämde oss snabbt för att dela upp oss i två par, och ha en säkerhetsledare utanför, som också skulle ta emot de vi fick ut ur huset. På med maskerna och in i huset, ett par tog övervåningen medans jag och en till sökte av undervåningen. Man såg inte ett endaste smack! Inte ens fönstrena såg man förrens man var 30 centimeter ifrån dem. Vi höll kontakten hela tiden och sökte av rum för rum. Den stora osäkerheten låg i att man visste inte om man missat något rum. Men vi jobbade systematiskt och när vi kom ut ur "köket", som var sista rummet på nedre våningen så mötte vi de som jobbade på övervåningen, de var på väg ut med en person. Vi gick med ut för att få en statusrapport. De var inte klara med övervåningen och överlämnade personen till säkerhetsledaren och gick in igen. Vi gick också in och avslutade nedervåningen med att söka under trappan och sedan gå tillbaka genom alla rummen, eftersom vi hade tid. Båda de som "saknades" låg på övervåningen, så vi fick inte "rädda" någon, men att säkerställa att nedre våningen är tom är ju inte heller oväsentligt.
Nästa moment var en "trafikolycka". 3 onyktra personer, och en hund, hade kört av vägen i en 240 kombi och vi skulle ta hand om dessa. Det kändes som att vi klarade av uppgiften riktigt bra, och på genomgången på söndagen så uppmärksammades vårt sätt att hantera en nackskada, kul!
Nästa uppgift var att transportera en "skadad" (i form av en brandövningdocka, dessa väger säkert 40-50 kg) genom en gallerlabyrint... krypandes! Inga problem alls. Men eftersom jag gick först så släpade jag ganska mycket, men det kändes inte ansträngade och det hela flöt på bra.
Men sen...!!! Gruppen skulle ta sig upp i "fobiröret". Fobirörret är ett stålrör som lutar 45grader, tre våningar upp, dvs 7-8meter upp. Röret är ca 1 meter i diameter, så det är trångt och "såphalt"!. I röret hänger ett tunnt rep och där skall man klättra upp, åtminståne de första, sen kan dra upp efterföljande. Jag gick återigen först och efter ett djävla slit kom jag upp, det var verkligen en personlig seger! Detta var dagens höjdpunkt! (Det skall nämnas att en tjej i gruppen var gravid i 7:e månaden och hon klättrade också upp, vilken tjej! Helt sanslöst!)
Efter att alla kommit upp skulle vi repellera ner i ett "hiss-schakt". På med sele och hänga fast sig i repen... Inga problem, man var så "hög" på adrenalin efter fobiröret så man kände att man kunde klara av vad som helst!
Därefter var det fika och sen bar det av till kemplan för sista momentet för dagen. Det var en gasolycka och vi skulle föra ut skadade utanför det kontaminerade området. En gruppledare utesågs och efter att han fått instruktioner så drog vi på skyddsmaskerna, tog med oss bårarna och sjukvårdväskan och gav oss in i området. Det blev att bära ut ett flertal personer på bår ur området. Med skyddsmask så försämras syreupptagningen markant, masken immade igen så att man såg dåligt, det är svårt att prata med varandra med masken på samt att det är varmt... Jag var helt utmattad! Att klättra och bära bår under de förhållandena är inte det lättaste. Man var lite mör efter de andra momenten under dagen och var en bra erfarenhet, man behöver testa gränserna för vad man orkar ibland. Vi löste uppgiften och kunde bara sitta och vänta (någon somnade till och med) på att de övriga grupperna skulle genomföra momentet. Därefter var det transport tillbaka till skolan och grupperna fick i uppgift att sammanställa hur de upplevt dagen.
Jag somnade helt ovaggad klockan halv elva!
Den gruppen jag var med i hade en mycket bra dynamik och vi "höll sams" genom alla momenten och vi hade jättekul!
Söndagen började med att jag gick upp klockan 6.00, gjorde mig iordning, packade och iordningställde rummet. Klockan 7.00 var det frukost och klockan 8.00 startade lektionerna. Vi fick redovisa den sammanställning vi gjort i gruppen på lördagskvällen och det var intressant hur lika repektive olika en del uppfattningar var.
Därefter kom en hundförare som var med i Algeriet 2003 och berättade hur han upplevt det, dessutom fick hans hund cancer och var tvungen att avlivas under karantäntiden vilket gav historien en ytterligare dimension. Vi fick sedan höra att den personal som skadas unde uppdrag inte skadas i rasmassor eller på grund av uppdraget, utan oftast handlar det om vanliga trafikolyckor...
En fantastisk helg! Det skall bli skönt att börja jobba igen så att jag kan vila upp mig!
Hoppas att ni haft en skön helg också!
[ Post a Reply to This Message ]
| | Replies: | |
|
